Om hårdare tag i skolan II: the Attack of the Klass

Efter den här usla rubriken med en horribel Star Wars-referens (som har blivit upprepat tusentals gånger på andra bloggar och dylikt), så tänkte jag skriva vidare (i ungefär samma stil, så vänta er inga förbättringar), dels om den bråkige eleven och dels om hur allt detta ser ut ifrån mitt favoritperspektiv: klassperspektivet.

Den bråkige eleven. Givetvis sker en liknande stämpling i detta fall som med den lågpresterande eleven, kanske denna stämplingprocess har påbörjas i och med just att eleven stämplas som "efter" eller t.o.m. "lågpresterande". Denna stämpling kan leda till, speciellt om eleven i sig själv är arbetarklass, att eleven förfrämlingas från skolan och till slut gör motstånd mot hela skolans disciplinkultur (förf. anm. har läst Foucault idag), och tar därmed på sig rollen som den bråkige eleven - det vill sig hon/han som stör skolans ordning. Varför en arbetarklassbakgrund kan vara en drivande orsak till den bråkige eleven, beror på att skolan i sig, är en medelklassinstitution. Det är medelklass som i hög utsträckning skapar skolans kultur eftersom det är de som i hög utsträckning är lärarkåren. Dessutom är lärarkåren skapad av högskolan, vilket kan sägas vara medelklassens högborg. Medelklassen skapar akademin (genom deras överrepresentation) och gör att den får ett tydligt medelklassperspektiv, vilket i sin tur då skapar lärarkåren. Skolan formas efter ett medelklassperspektiv. Därmed blir skolans miljö och kultur främmande för arbetarklassbarnen. Detta har bland annat bekräftas i forskning av Basil Bernstein i fråga om språket, där Bernstein visar på att arbetarklass barn har en "begränsad" kod (förf. anm. fast jag föredrar kontextberoende kod, eftersom det helt enkelt är mer positivt för min klass - det låter inte som om vi vore några puckon med det begreppet), där språket bygger på outtalade förutsättningar, medan medelklassbarn har en "utvecklad" kod (förf. anm här föredrar jag kontextoberoende kod, igen för att det får arbetarklass att låta mindre puckad), där orden kan anpassas efter flera olika situationer. Medelklassbarnens kontextoberoende kod ger helt enkelt dem en fördel när det gäller abstrakt resonemang och generaliseringar, vilket skolan i mångt och mycket bygger på (speciellt på de högre nivåerna). (för introduktion till Bernstein, se Giddens s. 427). Arbetarklassbarnen hamnar då i en kulturellt främmande miljö och om de får en stämpel på sig, som "efter" eller "lågpresterande", så kan de helt enkelt vända sig mot skolan, och totalt avvisa skolans ideal. Därmed kan de också bli fiender till skolan, dvs. den bråkige eleven.

Där hugger jag av om den bråkige eleven. Nu ska jag återvända till den lågpresterande eleven - och klassperspektivet på dennes situation. Om vi ser till resonemanget om att skolan är en medelklassinstitution, så tror jag att min framförvarande argumentation kommer att bli relativt förutsägbar (ung. som den normala High School-filmen eller monsterskräckfilmen). Problemet med hårdare tag i skolan, i ett klassperspektiv, är just att många arbetarklassbarn får problem med att skolan är en medelklassinstitution och därför kommer att ha många nackdelar gentemot medelklassbarnen (utöver de fördelar som medelklassbarnen har p.g.a. föräldrar med akademisk bakgrund, läsvana och "bättre" kulturellt anpassade böcker i hemmet till skolan (Karl Popper och Günter Grass istället för Danielle Steel eller ingenting alls)). Arbetarklassbarn kommer alltså att riskera att få en lågpresterande stämpel på sig, speciellt om det blir hårdare tag längre ned i åldrarna. Därmed riskerar man med en hårdare skola att cementera klassamhället ännu hårdare. Jag skulle säga att skolan förmodligen delvis skapar arbetarklassens misslyckande i skolsystemet.

Detta ska ses som en möjlig förklaring till verkligheten i skolan och inte som en vetenskaplig sanning (förf. anm. Ha! En brasklapp. Nu kommer jag inte ha så mycket ångest när jag kommer att delvis revidera mina åsikter om ett år eller så, när jag har läst ännu mer utbildningssociologi, och sett att detta inte stämmer. Å andra sidan kommer jag nog att försöka smyga in mina nya åsikter, så att det hela ser ut som en koherent utveckling i mitt tänkande).

Dagens gissa-låtens-namn-och-gruppens-namn-utifrån-snutt-av-låttext-tävlingen-utan-något-pris-mer-än-den-sunkiga-äran:
Some kinds of love
ah, Marguerita told Tom
Between thought and expression
lies a lifetime
Situations arise
because of the weather
And no kinds of love
are better than others

/Mvh.
Tony K., ganska trött.

Redigerad för att lägga in:
Källa:
"Sociologi", Tredje upplagan, Anthony Giddens, Studentlitteratur, Lund, 2003