Växthuseffekten: Felaktigt fokus på köttindustrin?

Det verkar som om köttindustrin (och produktionen av andra animaliska produkter) har mer och mer kommit i fokus som en av de stora producenterna av koldioxid och andra växthusgaser, och därmed ett område där utsläppen huvudsakligen bör minskas. För mig, känns det som en konstig och felaktig slutsats. Det är förvisso sant att köttindustrin är en stor producent av koldioxid, men jag anser att det vore konstigt om köttindustrin inte vore detta samt att det är inte heller "fel" att köttindustrin är en stor utsläppsproducent. Utsläppen bör framförallt minskas på andra näringsområden (exempelvis transporter, energiproduktion och industrin).

För att tydliggöra min argumentation, låt mig påminna om några fakta om koldioxid.
1) Koldioxid är inte i sig en "förorenande" eller "miljöfarlig" gas. Den är tvärtom funktionell för jordens miljö, eftersom den håller jorden vid en temperatur som är gynnsam för livet på jordena. Dock om mängden koldioxid växer sig alltför stor, så kan det innebära svåra och t.o.m katastrofala konsekvenser för miljön (det vill säga växthuseffekten).
2) Koldioxiden ingår i ett kretslopp, där både djur och människor (som "producent" av koldioxid) samt växter (som "producent" och "konsument" av koldioxid) är en del av processen.
3) Den stora orsaken till ökningen av koldioxid i atmosfären är människans användning av fossila bränslen, som har varit utanför koldioxidkretsloppet i miljontals år.

Utifrån dessa fakta, så förefaller det sig naturligt att köttindustrin är en stor producent av koldioxidutsläpp, eftersom det är en producent av djur (som "mellanprodukt"). Djuren utandas koldioxid, men till skillnad från förbränning av fossila bränslen, så är det koldioxidet redan "inräknat" i kretsloppet, eftersom djurens koldioxid uppstår efter förtäring av organisk materia (dvs. foder). Fossila bränslen å andra sidan, tillför som sagt koldioxid som har varit "utanför" kretsloppet i miljontals år. Förvisso skulle man kunna prioritera att skära ned på köttindustrins koldioxidutsläpp, för att kunna minska nedskärningen av förbränning av fossila bränslen. Men det skulle väl vara lite baklänges? Jag tycker att det mest rationella är att prioritera att minska på tillägget av koldioxiden till kretsloppet, det vill säga minska förbränningen av fossila bränslen, istället för att peka ut köttindustrin som den stora "koldioxidboven". Slutligen kan det väl sägas att köttindustrin förvisso bör sänka sina koldioxidutsläpp, speciellt där fossila bränslen används (en elektrifiering av jordbruksmaskiner, som ex. traktorer i foderproduktion, borde väl rimligtvis vara enklare än i transportväsendet?) och hur mycket skogsland som förvandlas till land för foderproduktion och djurproduktion. Köttindustrin har också andra miljöproblem. Men att prioritera köttindustrin framför att skära ned på användningen av fossila bränslen vore irrationellt.

Till sist, så kan jag inte kommentera med LHF sura, hedersamma förlust (återigen) mot TIK med annat än: Fy fan (återigen).

Timrå-Luleå 080103

En svår match, som givetvis ska försvåras ytterligare av det hemska skadeläget (Obsut borta, Chabada och Skrbek tveksamma). Men Harju är i alla fall tillbaka! Angående kedjeformationer är vår för tillfället bästa kedja Omark-Miettinen-Tarvainen intakt, medan Harju går in i andra kedjan med Bartecko och Larose. Därefter en ren brunkarkedja med Kerman-Burström-Lavander och slutligen en fjärdekedja med fd. junisarna Lindgren-Isaksson-Lindqvist. Kommentar? Bra att behålla förstakedjan, det är den enda som verkar fungera offensivt för tillfället. Förhoppningsvis fixar andrakedjan offensiven bättre med Harju. Fast varför centrar inte Larose? Det är den position som han har haft i AHL, och Bartecko är ju vänsterforward egentligen. Tror att tredjekedjan kan uppfylla sin brunkaruppgift. Slutligen, angående matchen, så tror jag, såsom alltid på Luleseger. Säg 1-2 till LHF.

Förlust igen...

Återigen en hedersam förlust.
Återigen bortslarvade poäng.

Fy fan.

Luleå HF - HV71 071230

Idag blir det hockey. LHF mot HV71 och förmodligen dyngtorsk för LHFs del på grund av skador, hemmaplan (!) och att Luleå är i grunden ett betydligt sämre lag än jesuspojkarna. Men den här årgångens LHF har ju en förmåga att sprattla till när det är som mörkast, så låt oss säga 3-2 till LHF.

The return - om damhandboll och jämställdhet

Jepp, det kändes som att det var dags att göra ett nytt försök med bloggrejen. Första ämnet ut, är damhandboll. Som säkerligen inte alla vet, så pågår i detta nu ett EM: nämligen EM i damhandboll, och detta sker dessutom på svensk mark. Eftersom handboll är en av de sporter som jag följer i princip när det går bra för Sverige (idrottsmasochism har jag förövrigt nog av i de sporter jag verkligen följer, jag hejar ju trots allt på Charlton, Luleå och Pittsburgh, så jag anser att jag har viss rätt att vara medgångssupporter, även om det har ljusnat på sistone) så har jag inte alls följt med i damhandbollen - eftersom Sverige har varit...mindre bra, om vi säger så. Men till skillnad från herrhandbollen, som verkar vara ute på ökenvandring och som nu verkar få nöja sig med att stå på pallen i Statoil World Cup (nu när man inte är kvalificerade till det riktiga VM:et...och det här var ett lag som vann silver i OS i Sydney!), så har damlaget en uppgåendekurva, även om man har vunnit en, och torskat två, så har man iaf gått vidare till nästa grupp.

Hursomhelst så var det inte det här inlägget skulle handla om, utan om jämställdhet och damhandboll. Förmodligen har damhandbollslandslaget drabbats, som alla andra damlandslag, av sexism och ojämlikhet i den patriakala värld som idrotten givetvis är. Det jag tänker ta upp är en situation där damhandbollslaget behandlas lika som herrhandbollslaget, men situationen blir ändå ojämställd. Det här läste jag i Johan Esks sportkrönika häromdagen:

Intresseboomen gjorde att det nu är fler flicklag än pojklag i Sverige men högst upp finns doften av Korpen kvar när man vet att spelare i laget förlorar på att spela EM på hemmaplan. Enligt Göteborgs-Posten kommer EM att kosta målvakten Jessica Aronsson 4.000 kronor om laget finns kvar in i nästa vecka.

När jag pratade med Arne Elofsson, tf ordföranden i Svenska handbollförbundet, sade han att herrlandslaget får samma dagsersättning. Skillnaden är att de spelarna inte har jobb de måste ta ledigt från. Damerna som är proffs i Norge och Danmark lever också i en annan ekonomisk verklighet.

Således betalar handbollsförbundet samma dagsersättning till både kvinnliga och manliga landslagsspelare, men på grund av att många kvinnliga landslagsspelare inte har samma ekonomiska villkor vanligtvis som manliga, så innebär det att kvinnor drabbas i grunden hårdare än männen, av den här "jämlika" betalningen (det finns många andra exempel på detta i samhället, där något som ser ut som ett "jämlikt" handlande). Slutsatsen blir att det är viktigt att ta hänsyn till sammanhanget om man verkligen strävar efter jämställdhet, samt att handbollsförbundet bör gå efter principen att inga spelare ska förlora pengar på att ställa upp för Sverige - en verkligt jämställd princip, för så är det ju för herrar. Lämpligtvis kan detta ske genom att betala ut mer till landslagskvinnor eftersom handbollsförbundet förmodligen har det snärjt med pengar, det har dom alltid dom där idrottsförbunden, och vill därför ha mest jämställdhet per krona, antar jag.

Iövrigt: Luleå vann i sudden, 2-1, mot hatlaget nr.1: Färjestad. Alltid skönt, även om vi borde ha knäckt dem på ordinarie matchtid. Dock en jävulskt bra defensivt prestation, speciellt med tanke på att tre av våra fyra bra backar var borta, och resten är...mindre bra (utom möjligtvis Ågi), även om Savilathi-Nagander var bra (snubben fördubblade nästan sin poängskörd i Elitserien, med sin 2 p., han har nu fem poäng på hela sin två-åriga Elitseriekarriär). Charlton förnedrades borta mot Tottenham med 5-1. Pittsburgh vann i natt mot Atlanta med 4-3 i sudden, efter många plattmatcher (man börjar känna igen laget).

Tankar om skatt.

(1) I dagens Sverige har vi en högskola finansierad av staten (däremot är inte studenternas livskostnader till fullo finansierade). Detta kan antas vara OK för de flesta utom Frihetsfronten, vissa MUF:are, FMS:are (M:s studentförbund) and the likes. Detta är i grunden ett rationellt och rättvist system, eftersom Sverige behöver akademiskt utbildade människor, speciellt sedan kunskapskraven i ekonomin har stadigt ökat sedan industrialismen (det är inte så konstigt att många länder inrättar folkskolor 1850-1900). Att kunna reproducera arbetskraften (vilken är differentierad och specialiserad mer än någonsin) är nödvändigt för att åtminstone hålla kvar oss på samma ekonomiska nivå (även om vi har ett behov av andra proportioner), att kunna expandera vissa former av arbetskraft är nödvändigt för att kunna växa. Om vi antar att åtminstone behålla samma ekonomiska nivå i framtiden som idag ligger i allas intresse och vi måste utbilda arbetskraft för att nå detta mål, då är det tämligen orättvist om en grupp i samhället (nämligen studenterna och deras föräldrar) vore tvungen att betala för något som gynnar alla. Därför är det svenska systemet rättvist, utifrån de västerländska premisserna, där alla delar på bördan (bland annat genom moms och statlig inkomstskatt) snarare än det amerikanska systemet där en grupp får betala för något som kommer alla till godo.

(2) Det vore gott om vi kunde höja kapitalskatterna (bolagsskatt, kapitalskatt, etc.), men tyvärr nog inte möjligt. Dagens skattesystem överlämnar mycket av betalningsansvaret till arbetarna eller löntagarna (i vid bemärkelse - alla som arbetar för någon annan för lön), men låter kapitalet undkomma i desto högre grad (låga bolagsskatter exempelvis), vilket givetvis är tråkigt. Dagens skattesystem har en klassanalys, men den sträcker sig bara inom arbetets klassuppdelning, inte konflikten kapital-arbete. Kapitalet exploaterar arbetet genom att arbetet inte får hela intäkt av det arbetet har producerat, utan en del tas hand om kapitalet (dvs. nästan klassisk marxistisk mervärdesteori, och ganska självklar om tänker efter). Skatter kan vinna tillbaka en del av mervärdet till arbetarna. Tråkigt nog så tvingar nog den internationella konkurrensen oss att hålla nere skatterna (de skulle komma väl till pass bland annat i offentlig sektor och skattesänkningar för löntagare). Den skarpa internationella konkurrensen tenderar att hålla mervärdet på samma nivå eller höja den, genom att löneökningar endast kan ske medelst produktionsökningar, vilket resulterar i att exploationsgraden tenderar att vara den samma.

/Mvh.
Tony K.

Dags att ge sig in i Muhammedkarikatyrernas härva...

Som brukligt är i debatter som cirkulerar kring yttrandefriheten, så verkar bägge sidor ha kantrat åt att (1) antingen att vi måste ha förbud och censur, eller att (2) varje kritik mot yttrandet är en begränsning av yttrandefrihet. Det har funnits några sundhetstecken i den svenska debatten, som Jan Guilliou, eftersom han verkar inse att ett försvar för yttrandefrihet inte utesluter en stark kritik mot Jyllandsposten. För det är det som brode ha skett. En stark kritik mot Jyllandsposten som inte hade krävt förbud men som hade ifrågasatt det korrekta i att häda en religion och ett folk hade varit vad som hade behövts i detta fall. Man skulle inte ha ifrågasatt JP:s rätt till yttrande, utan man skulle ha ifrågasatt yttrandet i sig själv. Och det finns mycket i publikation som kan kritiseras - bland annat framställs Muhammed som självmordsbombare i en teckning - å andra sidan finns det bilder som är relativt harmlösa om man inte ser det hela ur ett religiöst perspektiv. Fast även då dyker frågan om varför man ska häda och därmed skymfa någons religion? Vad för skäl har man? Jag säger inte att hädning alltid är fel, men att det finns tillfälle då det är fel - givetvis sett ur våra västerländska premisser.

Å andra sidan kan man fråga sig om en sådan kritik skulle ha lyckats, sedan PIK-terroristerna (en PIK-terrorist, eller som de själva kallar sig: de politiskt inkorrekta, missar aldrig en chans att hävda sin rätt att hacka på grupper som är understående honom (för det är nästan alltid en honom, precis som de flesta makthavare är en honom (ni ser analogin, va?)) samt att försöka trycka ned de som kritiserar hans hackande medelst att kalla dem politiskt korrekta ofta i kombinantion med ex. sossesvin, "ni förstör Sverige", etc. En PIK-terrorist lever också i illusionen att det politiskt korrekt är det enda som får uttryckas och att han - och endast han - står upp för den ädla svenska friheten att trycka ned kvinnor, invandrare och arbetslösa utan att någon någonsin skall få kritisera detta. PIK-terroisten är följaktligen en tröttsam svensk medelåldersman som ofta är från de övre klasserna, även om hans exemplar kan finnas i riklig mängd hos arbetarklassen. Exempel på normala habitat: SvD:s kommentarer, Flashback.se) förmodligen skulle ha försökt brännmärka varje kritik som en begränsning av deras yttrandefrihet. Därmed skulle en sådan kritik möjligtvis ha tystats av opinionen. Och frågan är vad skulle man ha gjort då?

När det gäller protesterna är de fel (som om det skulle behöva uttryckas att bränna ambassader är en handling som inte direkt kan karaktäriseras som en dygdig handling), men jag kan ha förståelse för att de sker. För Muhammedkarikatyrerna är bara - för att uttrycka sig i klichéer - gnistan som antänt brasan. För om förhållandet mellan Orienten och Occidenten, européer och muslimer hade varit lika småputtrigt och trevligt som, tja säg, mellan Danmark och Sverige, så hade vi knappast haft utbrända ambassader i detta nu. Möjligtvis hade läget blivit lite surt mellan oss. Hade inte Europa präglats av ingrodd rasism mot muslimer (turkrädsla har väl varit sedan mitten av 1400-talet en etablerad del av Europeiska fobier - ett uppslagsverk över européernas olika rädslor. Band Svartskallefobi-Turkfobi, och den svartmuskige araben med sabeln i högsta hugg (likt en av karikatyrerna - sabel + dolk) på jakt efter europeiska barn, kvinnor, pengar och whatnot har väl hemsökt på en regelbunden basis europeiska mardrömmar, sedan visigotarnas rike föll på 700-talet till araberna) och det inte hade funnits en islamsk extremism samt en fattigdom och defaitism hos de muslimska länderna så hade detta nog inte skett (för att göra en ytlig analys, passande för upphettade diskussioner som denna). Så vad vi behöver är mer förståelse över gränserna and all that jazz, men framförallt måste vi, européer, fråga oss vad vi ska göra åt vår rasism (exempelvis varför publicerade inte JP Jesuskarikatyren, för att den kunde ha upprört folk (dvs. etniska danskar), när man publicerade Muhammedkarikatyrer (Se BT)).

Jaja, nu får det här vara la fin för den här posten, som blev som vanligt för lång.

PS. Något försent, men Luleå torskade mot Färjestad med 2-4. Satan. Mycket hemskt har hänt i världen på sistone.